Buddhism
Buddhismen instiftades genom den indiska prinsen Siddharta, Buddha, den upplyste som levde cirka 500 f.Kr.
Inom buddhismen finns inga gudsbegrepp utan grundtanken är de 4 ädla sanningarna och den åttafaldiga vägen. De 4 ädla sanningarna är: Lidandet, Lindandets ursprung (livstörsten), hur lidandet upphör och att den åttafaldiga vägen leder till befrielse. Den åttafaldiga vägen innebär:
Buddhistiska patienter
Tid: en buddhist är lika upptagen av tidens kvalitet som dess kvantitet vilket innebär att det kan finnas viktigare saker än att passa tiden på sjukhuset tex familjen, vilket kan vara bra att ha i åtanke.
Kost och kostvanor: är individuella men många är vegetarianer på grund av att de respekterar allt liv. För buddhister är det viktigt att hålla balansen i kroppen och är uppmärksamma på vad de äter när de är sjuka. Fasta är individuell.
Syn på behandling och hälsa: det finns ingen övergripande buddhistisk sjukdomssyn men generellt kan man säga att karma fungerar som förklaring till många psykiska och fysiska tillstånd. Andra orsaker kan vara naturliga, andar eller obalans i kroppen. En buddhist accepterar vanligtvis sjukhusets rutiner och behandlingar. Buddhister bär ofta amuletter eller radband (Mala). De flesta buddhister samlar ofta hel släkten på sjukhuset. Vill gärna ha en munk närvarande och Buddha statyer. De flesta buddhister vill ha vårdpersonal av samma kön om det finns möjlighet.
Livets början: man hyser lika stor respekt för foster som för barn och vuxna, man tror att livet börjar vid befruktningsögonblicket. Det nyfödda barnet får sockervatten de första dagarna då man tror att råmjölken, kolostrum är skadligt. Barnet förs till templet där man sjunger sånger och munkar välsignar det nya livet. Barnet får sitt Dharma-namn det vill säga det namn som visar att man är buddhist. Eftersom att livet är heligt så anses abort vara förbjudet om det inte finns fara för moderns liv.
Livets slutskede och begravning: Buddhister skiljer inte på kropp och själ även om kroppen försvinner och själen fortätter sin resa efter döden. Allt hör samman i en helhet. Döden innebär inte bara ett slut utan även en början. En buddhist vill ha god tid på sig för att förbereda sig på döden och måste därför veta om han är döende. Det är viktigt att möta döden med full koncentration och med frid i sinnet och man vill därför inte vara omtöcknad av mediciner i dödsögonblicket. Det finns inga förbud mot läkemedel så länge man inte blir avtrubbad. Somliga vill att särskilda riter genomförs av en buddhist. Vanligt at viska en bön i örat vid dödsögonblicket.Familjen är viktig för att skapa trygghet och frid i sinnet. Man kan önska blommor eller en Buddha staty. Enligt buddhismen behöver inte dödsprocessen vara avslutad bara för att hjärtat har stannat utan den kan pågå i 3 dagar och av det skälet vill man inte någon rör kroppen efter dödsögonblicket. Efter cirka 8 timmar har själen lämnat kroppen och den bör får ligga ifred tills dess. Man vill gärna ha en munk vid sin sida vid dödsögonblicket för att inte gå vilse i övergångspassagen till sitt nästa liv och läsa en bön vid dödsögonblicket. De anhöriga ska helst inte gråta för att undvika att den döde ska känna sorg och saknad och klamra sig fast vid livet.
Det är vanligt att en munk sköter tvättning och svepning. Kremering är vanligast men även jordfästning utförs. Begravningen är inte viktig. Många buddhister är motståndare till obduktion, transplantation och organdonation eftersom att det kan störa dödsprocessen.
Buddhismen instiftades genom den indiska prinsen Siddharta, Buddha, den upplyste som levde cirka 500 f.Kr.
Inom buddhismen finns inga gudsbegrepp utan grundtanken är de 4 ädla sanningarna och den åttafaldiga vägen. De 4 ädla sanningarna är: Lidandet, Lindandets ursprung (livstörsten), hur lidandet upphör och att den åttafaldiga vägen leder till befrielse. Den åttafaldiga vägen innebär:
- Rätt åskådning
- Rätt sinnelag
- Rätt tal
- Rätt handlande
- Rätt levnadssätt
- Rätt strävan
- Rätt vaksamhet
- Rätt försjunkande
Buddhistiska patienter
Tid: en buddhist är lika upptagen av tidens kvalitet som dess kvantitet vilket innebär att det kan finnas viktigare saker än att passa tiden på sjukhuset tex familjen, vilket kan vara bra att ha i åtanke.
Kost och kostvanor: är individuella men många är vegetarianer på grund av att de respekterar allt liv. För buddhister är det viktigt att hålla balansen i kroppen och är uppmärksamma på vad de äter när de är sjuka. Fasta är individuell.
Syn på behandling och hälsa: det finns ingen övergripande buddhistisk sjukdomssyn men generellt kan man säga att karma fungerar som förklaring till många psykiska och fysiska tillstånd. Andra orsaker kan vara naturliga, andar eller obalans i kroppen. En buddhist accepterar vanligtvis sjukhusets rutiner och behandlingar. Buddhister bär ofta amuletter eller radband (Mala). De flesta buddhister samlar ofta hel släkten på sjukhuset. Vill gärna ha en munk närvarande och Buddha statyer. De flesta buddhister vill ha vårdpersonal av samma kön om det finns möjlighet.
Livets början: man hyser lika stor respekt för foster som för barn och vuxna, man tror att livet börjar vid befruktningsögonblicket. Det nyfödda barnet får sockervatten de första dagarna då man tror att råmjölken, kolostrum är skadligt. Barnet förs till templet där man sjunger sånger och munkar välsignar det nya livet. Barnet får sitt Dharma-namn det vill säga det namn som visar att man är buddhist. Eftersom att livet är heligt så anses abort vara förbjudet om det inte finns fara för moderns liv.
Livets slutskede och begravning: Buddhister skiljer inte på kropp och själ även om kroppen försvinner och själen fortätter sin resa efter döden. Allt hör samman i en helhet. Döden innebär inte bara ett slut utan även en början. En buddhist vill ha god tid på sig för att förbereda sig på döden och måste därför veta om han är döende. Det är viktigt att möta döden med full koncentration och med frid i sinnet och man vill därför inte vara omtöcknad av mediciner i dödsögonblicket. Det finns inga förbud mot läkemedel så länge man inte blir avtrubbad. Somliga vill att särskilda riter genomförs av en buddhist. Vanligt at viska en bön i örat vid dödsögonblicket.Familjen är viktig för att skapa trygghet och frid i sinnet. Man kan önska blommor eller en Buddha staty. Enligt buddhismen behöver inte dödsprocessen vara avslutad bara för att hjärtat har stannat utan den kan pågå i 3 dagar och av det skälet vill man inte någon rör kroppen efter dödsögonblicket. Efter cirka 8 timmar har själen lämnat kroppen och den bör får ligga ifred tills dess. Man vill gärna ha en munk vid sin sida vid dödsögonblicket för att inte gå vilse i övergångspassagen till sitt nästa liv och läsa en bön vid dödsögonblicket. De anhöriga ska helst inte gråta för att undvika att den döde ska känna sorg och saknad och klamra sig fast vid livet.
Det är vanligt att en munk sköter tvättning och svepning. Kremering är vanligast men även jordfästning utförs. Begravningen är inte viktig. Många buddhister är motståndare till obduktion, transplantation och organdonation eftersom att det kan störa dödsprocessen.