Judendom
Enligt sin tro är judarna guds utvalda folk som ska följa guds lag och leva i tacksamhet. Man är skapad till guds avbild och kropp och själ är heliga. Därför ska man undvika att utsätta sig för fysiska och mentala faror och man är skyldig att ta hand om sin kropp. Livet är heligt. Deras skrifter heter Tora, som är de 5 moseböckerna i gamla testamentet och Talmud som innehåller regler och normer om hur livet ska levas. Att följa dessa regler och att handla moraliskt är en god gärning, Mitzvah.
Judendomen är indelad i fyra huvudgrupper: Ortodoxa judar lever strikt efter lagar och traditioner. Reformerta judar har en flexibel oh modern tolkning av judendomen. Konservativa judar är någonstans mittemellan dessa och rekonstruktinister har en mer humanistisk syn med tonvikt på religion, kultur och etik. Man ber 3 gånger om dagen, morgon, middag och kväll. Sabbat är judarnas helgdag och infaller mellan fredag kväll och lördag kväll. Man har tre stora högtider. Pesach som är den judiska påsken och minnet av uttåget ur Egypten, Shavout som är till minne av lagstiftningen på Sinaiberget och Sukkot som är lövhyddohögtiden. Man har en del fasta fastedagar och den mest kända är Jom Kippur, försoningsdagen och den varar i cirka 25-26 timmar.
Äktenskapet utgör ramen för judendomen och den ortodoxa synen är att mannen står ör försörjningen och kvinnorna tar hand om hemmet. Män ska inte röra andra kvinnor än sin mamma, fru eller barn och därför tar oftast en ortodox jude inte en kvinnlig vårdpersonal i hand. Renhetskraven är stränga inom judendomen. Barnafödslar och sexuellt umgänge gör individen oren. Handtvätt är en religiös handling och utförs på morgonen och före alla måltider.
Judiska patienter
Kost och kostvanor: Tillåten föda kallas Koscher. Det finns koscher märkt mat i affären. Man delar in djur i rena och orena djur. Rena djur är nötboskap, får, getter, höns, änder, kalkoner och fisk med fjäll och fenor. Orena djur dvs. förbjudet är gris, häst, hare, rovdjur, fisk utan fjäll och fenor t ex ål, haj och skaldjur. Djuren ska slaktas på ett speciellt sätt-Halal. Man får inte heller äta svinfett och blod. Kött och mjölk får aldrig blandas och inte heller tillagas på samma ställe och därför är det att föredra engångstallrikar på sjukhus. Icke judar och judar får inte äta tillsammans. Under fastan får man heller inte äta jäst mat.
Behandling och syn på hälsa: Ursprungligen var sjukdom guds straff för synder och att bli sjuk var en nyttig påminnelse att förbättra sig. Kroppen är en gåva från gud och är helig. Man har därför en plikt att ta hand om kroppen och att uppsöka medicinsk behandling. Alla sorters läkemedel är tillåtna och om det är livsnödvändigt även svinbaserat insulin men i första hand bör syntestiskt insulin användas med hänsyn till den judiska synvinkeln. Den judiska lagen framhåller att man inte ska sätta sin tro till mirakulösa botemedel men vissa judar tillåter bön, healing, amuletter och religiösa sånger. Om fastan är farlig för hälsan får man avstå. Eftersom att hälsan är det viktigaste finns det inget hinder för vårdpersonal av annat kön. Patienten bör få veta om sjukdomen är allvarlig men enligt judisk lag är det viktigt att döden inte påskyndas genom information. Enligt modern judisk syn är det vårdgivarens skyldighet att behandla patienten och förlänga livet men patienten kan vägra om det förhindrar en värdig död. Judar har en plikt att besöka sjuka. Man ska inte ha smärtor men inte heller förkorta ett liv med hjälp av mediciner. Familjen stannar hos den sjuka.
Abort: Förbjudet om det inte finns fara för moderns liv. Omskärelse sker på den åttonde dagen efter förlossningen och pojkar får då sitt namn. Flickor får sitt namn vid moderns första besök i synagogan efter förlossningen.
Livets slutskede och begravning: Familjen stannar hos den sjuka. Man läser andakt-trosbekännelsen. Den äldsta sonen sluter ögonen på den döda. Man tänder ljus, täcker över speglar och vill att den dödes fötter ska peka mot dörren. Man tvättar den döde och förr var det de rikaste som skötte detta, numera familj eller det heliga samfundet. Man klär den döde i enkla linnekläder och händerna ska ligga ut med sidan, ej knäppta. Man kontaktar det heliga samfundet eller synagogan. Man begravs på en judisk kyrkogård och har en enkel begravningsplats, inga öppna gravar. Vanligt att man lägger stenar i en ring ovanpå. Många vill ha jord från Israel. Begravning ska ske så fort som möjligt, gärna inom tre dygn. Man har en sorgevecka som heter Shiva och en sorgemånad som heter Shloshim. Ortodoxa judar tror på nästa värld och motsätter sig därför kremering. Obduktion tillåts bara om lagen kräver det eller för ovanliga sjukdomar. Transplantation om man kan rädda ett liv. Hjärndöd och inte hjärtdöd är kriteriet på död. Hjärttransplantationer och blodtransfusioner är tillåtna.
Enligt sin tro är judarna guds utvalda folk som ska följa guds lag och leva i tacksamhet. Man är skapad till guds avbild och kropp och själ är heliga. Därför ska man undvika att utsätta sig för fysiska och mentala faror och man är skyldig att ta hand om sin kropp. Livet är heligt. Deras skrifter heter Tora, som är de 5 moseböckerna i gamla testamentet och Talmud som innehåller regler och normer om hur livet ska levas. Att följa dessa regler och att handla moraliskt är en god gärning, Mitzvah.
Judendomen är indelad i fyra huvudgrupper: Ortodoxa judar lever strikt efter lagar och traditioner. Reformerta judar har en flexibel oh modern tolkning av judendomen. Konservativa judar är någonstans mittemellan dessa och rekonstruktinister har en mer humanistisk syn med tonvikt på religion, kultur och etik. Man ber 3 gånger om dagen, morgon, middag och kväll. Sabbat är judarnas helgdag och infaller mellan fredag kväll och lördag kväll. Man har tre stora högtider. Pesach som är den judiska påsken och minnet av uttåget ur Egypten, Shavout som är till minne av lagstiftningen på Sinaiberget och Sukkot som är lövhyddohögtiden. Man har en del fasta fastedagar och den mest kända är Jom Kippur, försoningsdagen och den varar i cirka 25-26 timmar.
Äktenskapet utgör ramen för judendomen och den ortodoxa synen är att mannen står ör försörjningen och kvinnorna tar hand om hemmet. Män ska inte röra andra kvinnor än sin mamma, fru eller barn och därför tar oftast en ortodox jude inte en kvinnlig vårdpersonal i hand. Renhetskraven är stränga inom judendomen. Barnafödslar och sexuellt umgänge gör individen oren. Handtvätt är en religiös handling och utförs på morgonen och före alla måltider.
Judiska patienter
Kost och kostvanor: Tillåten föda kallas Koscher. Det finns koscher märkt mat i affären. Man delar in djur i rena och orena djur. Rena djur är nötboskap, får, getter, höns, änder, kalkoner och fisk med fjäll och fenor. Orena djur dvs. förbjudet är gris, häst, hare, rovdjur, fisk utan fjäll och fenor t ex ål, haj och skaldjur. Djuren ska slaktas på ett speciellt sätt-Halal. Man får inte heller äta svinfett och blod. Kött och mjölk får aldrig blandas och inte heller tillagas på samma ställe och därför är det att föredra engångstallrikar på sjukhus. Icke judar och judar får inte äta tillsammans. Under fastan får man heller inte äta jäst mat.
Behandling och syn på hälsa: Ursprungligen var sjukdom guds straff för synder och att bli sjuk var en nyttig påminnelse att förbättra sig. Kroppen är en gåva från gud och är helig. Man har därför en plikt att ta hand om kroppen och att uppsöka medicinsk behandling. Alla sorters läkemedel är tillåtna och om det är livsnödvändigt även svinbaserat insulin men i första hand bör syntestiskt insulin användas med hänsyn till den judiska synvinkeln. Den judiska lagen framhåller att man inte ska sätta sin tro till mirakulösa botemedel men vissa judar tillåter bön, healing, amuletter och religiösa sånger. Om fastan är farlig för hälsan får man avstå. Eftersom att hälsan är det viktigaste finns det inget hinder för vårdpersonal av annat kön. Patienten bör få veta om sjukdomen är allvarlig men enligt judisk lag är det viktigt att döden inte påskyndas genom information. Enligt modern judisk syn är det vårdgivarens skyldighet att behandla patienten och förlänga livet men patienten kan vägra om det förhindrar en värdig död. Judar har en plikt att besöka sjuka. Man ska inte ha smärtor men inte heller förkorta ett liv med hjälp av mediciner. Familjen stannar hos den sjuka.
Abort: Förbjudet om det inte finns fara för moderns liv. Omskärelse sker på den åttonde dagen efter förlossningen och pojkar får då sitt namn. Flickor får sitt namn vid moderns första besök i synagogan efter förlossningen.
Livets slutskede och begravning: Familjen stannar hos den sjuka. Man läser andakt-trosbekännelsen. Den äldsta sonen sluter ögonen på den döda. Man tänder ljus, täcker över speglar och vill att den dödes fötter ska peka mot dörren. Man tvättar den döde och förr var det de rikaste som skötte detta, numera familj eller det heliga samfundet. Man klär den döde i enkla linnekläder och händerna ska ligga ut med sidan, ej knäppta. Man kontaktar det heliga samfundet eller synagogan. Man begravs på en judisk kyrkogård och har en enkel begravningsplats, inga öppna gravar. Vanligt att man lägger stenar i en ring ovanpå. Många vill ha jord från Israel. Begravning ska ske så fort som möjligt, gärna inom tre dygn. Man har en sorgevecka som heter Shiva och en sorgemånad som heter Shloshim. Ortodoxa judar tror på nästa värld och motsätter sig därför kremering. Obduktion tillåts bara om lagen kräver det eller för ovanliga sjukdomar. Transplantation om man kan rädda ett liv. Hjärndöd och inte hjärtdöd är kriteriet på död. Hjärttransplantationer och blodtransfusioner är tillåtna.