Kristendom
Kristendomen är världens största religion och är indelad i tre huvudgrenar: den romersk katolska kyrkan, den grekisk ortodoxa kyrkan och den protestantiska kyrkan. Utgångspunkten är tron på gud som den allsmäktiga skaparen, Jesus från Nasaret som guds son och frälsning till dem som tror på honom och den heliga ande som är guds skapande kraft. Fadern, sonen och den heliga anden är oskiljaktiga och utgör treenigheten. Två sakrament är gemensamma för alla kristna kyrkor, dopet och nattvarden. Bibeln är kristendomens heliga bok och är indelad i gamla och nya testamentet.
Den Lutherska läran (protestantism) bygger förutom trosbekännelsen på nya testamentet. En central tanke är att rättfärdiggörandet dvs. hur den syndiga människan kan bli frälst sker genom nåd och tro. Antalet sakrament är två dopet och nattvarden.
Den katolska kyrkan skiljer sig när det gäller uppfattningen om hur kunskaperna som guds väsen och Kristi frälsargärning har uppenbarats och synen på sakramenten. Bibeln är inte den enda källan till uppenbarad kunskap utan även traditionen. Katolicismen präglas av gudstjänstens gemenskap och mässan är navet för kyrkans verksamhet och lära. I skepnad av brödet och vinet är Jesus närvarande som en levande mittpunkt. Katolska kyrkan har sju sakrament: dop, nattvard, bot/bikt, konfirmation, vigsel, prästvigning och de sjukas smörjelse.
Kristna patienter
Kost och kostvanor: Inga restriktioner utom på fastedagar. I katolska kyrkan bör man avstå från kött under fastan. Under den senaste tiden har man börjat med att avstå från till exempel kött, alkohol, godis och tv-tittande även under den lutherska och romersk-katolska fastan.
Fasta: Individuellt men före påsk, jul, onsdagar och fredagar inom den grekisk-ortodoxa kyrkan. I kristen tradition är fredagen fastedag eftersom Jesu korsfästelse inföll på en fredag. Enligt gammal tradition är också onsdagen fastedag eftersom Jesus då förråddes av Judas. Påsk fastan, kyrkoårets största fasta börjar på askondagen och sträcker sig 40 dagar, söndagar undantagna till och med påskafton. Askondagen och långfredagen är de strängaste fastedagarna. Perioden före jul är också en fasteperiod och syftar till Jesus ankomst.
Vilodagar: söndagar och speciella helgdagar.
Abort: Oftast negativa till abort då man utgår från att allt liv är heligt och du skall inte döda. Nöddop: Präst ska helst utföra akten, vatten ska gjutas över barnets huvud i faderns, sonens och den heliga andens namn. Dopet ska sedan stadsfästas i kyrkan.
Behandling och syn på hälsa: I sjukvården gör vi inte skillnad på människor och alla har rätt till lika vård, det är en kristen tanke. Alla är värdefulla och har lika värde. För kristna tar man emot den behandling som man får på sjukhuset. I de fall som patienten inte kan läsa själv ur bibeln kan personalen erbjuda sig att läsa högt. Man ska dock vara försiktig med att tillkalla präst om det är en katolsk patientet eftersom detta kan framkalla dödsångest inför den sista smörjelsen. Patienten bör vara i enskilt rum med prästen eller avskärmas från andra patienter.
Livets slutskede och begravning: viktigt att det finns en präst närvarande att samtala med dock ska man tänka på de katolska patienterna så att an inte framkallar dödsångest genom sista smörjelsen. För en del patienter är det viktigt att ta nattvarden och man kan då lägga på en vit duk och tända ett ljus. En katolik ska fasta en timme innan nattvarden och vill bikta sig innan. De sjuks smörjelse står för en förberedelse inför döden eller till att börja livet på nytt.
Begravning brukar ske inom några dagar till ett par veckor. Begravningsakten är ett gemensamt avsked med kristen sång, musik, tal, bön eller bibelläsning. Efter akten är det ofta en minnesstund. Om den avlidne har uttryckt speciella önskemål ska man i första hand följa dem. Annars måste man noga tänka igenom vad man tror att den avlidne hade velat ha det. Frikyrkliga begravningar är mindre traditionella än Svenska kyrkans. Vi har ett hopp i himlen där vi ska ses igen hemma hos Jesus och detta betonas mer på dessa begravningar. Begravningen är till för att hedra den döde och för att de sörjande ska få sörja och det är viktigt att man får ge uttryck för sorgen.
Den Lutherska läran (protestantism) bygger förutom trosbekännelsen på nya testamentet. En central tanke är att rättfärdiggörandet dvs. hur den syndiga människan kan bli frälst sker genom nåd och tro. Antalet sakrament är två dopet och nattvarden.
Den katolska kyrkan skiljer sig när det gäller uppfattningen om hur kunskaperna som guds väsen och Kristi frälsargärning har uppenbarats och synen på sakramenten. Bibeln är inte den enda källan till uppenbarad kunskap utan även traditionen. Katolicismen präglas av gudstjänstens gemenskap och mässan är navet för kyrkans verksamhet och lära. I skepnad av brödet och vinet är Jesus närvarande som en levande mittpunkt. Katolska kyrkan har sju sakrament: dop, nattvard, bot/bikt, konfirmation, vigsel, prästvigning och de sjukas smörjelse.
Kristna patienter
Kost och kostvanor: Inga restriktioner utom på fastedagar. I katolska kyrkan bör man avstå från kött under fastan. Under den senaste tiden har man börjat med att avstå från till exempel kött, alkohol, godis och tv-tittande även under den lutherska och romersk-katolska fastan.
Fasta: Individuellt men före påsk, jul, onsdagar och fredagar inom den grekisk-ortodoxa kyrkan. I kristen tradition är fredagen fastedag eftersom Jesu korsfästelse inföll på en fredag. Enligt gammal tradition är också onsdagen fastedag eftersom Jesus då förråddes av Judas. Påsk fastan, kyrkoårets största fasta börjar på askondagen och sträcker sig 40 dagar, söndagar undantagna till och med påskafton. Askondagen och långfredagen är de strängaste fastedagarna. Perioden före jul är också en fasteperiod och syftar till Jesus ankomst.
Vilodagar: söndagar och speciella helgdagar.
Abort: Oftast negativa till abort då man utgår från att allt liv är heligt och du skall inte döda. Nöddop: Präst ska helst utföra akten, vatten ska gjutas över barnets huvud i faderns, sonens och den heliga andens namn. Dopet ska sedan stadsfästas i kyrkan.
Behandling och syn på hälsa: I sjukvården gör vi inte skillnad på människor och alla har rätt till lika vård, det är en kristen tanke. Alla är värdefulla och har lika värde. För kristna tar man emot den behandling som man får på sjukhuset. I de fall som patienten inte kan läsa själv ur bibeln kan personalen erbjuda sig att läsa högt. Man ska dock vara försiktig med att tillkalla präst om det är en katolsk patientet eftersom detta kan framkalla dödsångest inför den sista smörjelsen. Patienten bör vara i enskilt rum med prästen eller avskärmas från andra patienter.
Livets slutskede och begravning: viktigt att det finns en präst närvarande att samtala med dock ska man tänka på de katolska patienterna så att an inte framkallar dödsångest genom sista smörjelsen. För en del patienter är det viktigt att ta nattvarden och man kan då lägga på en vit duk och tända ett ljus. En katolik ska fasta en timme innan nattvarden och vill bikta sig innan. De sjuks smörjelse står för en förberedelse inför döden eller till att börja livet på nytt.
Begravning brukar ske inom några dagar till ett par veckor. Begravningsakten är ett gemensamt avsked med kristen sång, musik, tal, bön eller bibelläsning. Efter akten är det ofta en minnesstund. Om den avlidne har uttryckt speciella önskemål ska man i första hand följa dem. Annars måste man noga tänka igenom vad man tror att den avlidne hade velat ha det. Frikyrkliga begravningar är mindre traditionella än Svenska kyrkans. Vi har ett hopp i himlen där vi ska ses igen hemma hos Jesus och detta betonas mer på dessa begravningar. Begravningen är till för att hedra den döde och för att de sörjande ska få sörja och det är viktigt att man får ge uttryck för sorgen.